Success! Domain byggcheferna.se was analyzed on !

DomainsData.org: Byggcheferna

  • Title:
    Byggcheferna
  • Age:
    13 years old
  • Alexa Rank:
    22,182,160
  • Total Sites Linking In (Alexa):
    20
  • Domain's IP Country:
  • Status Code:
    OK
  • IP Address:
    31.216.35.44
  • Description:
  • Keywords:
byggcheferna.se Whois Information:
  • 1.
    Domain Name:
    byggcheferna.se
  • 2.
    Domain Age:
    13 years old
  • 3.
    Name Server 1:
    ns1.ascio.net
  • 4.
    Name Server 2:
    ns2.ascio.net
  • 5.
    Created:
    Thursday 21. August 2003
  • 6.
    Expires:
    Monday 21. August 2017
  • 7.
    Domain Registrar:
    Ascio
Website Important Html Tags:
  • TAG
    TEXT
  • h1
    Aktuellt
  • h1
    Ökat utbud av arbetskläder för kvinnor
  • h1
    Del 2: Att bygga lägenheter i Ryssland
  • h1
    ”Ett bra samarbete gör stor skillnad på sista raden”
  • h1
    Vem vill du se som Årets Byggchef?
  • h1
    Del 1: Att bygga sjukhus i USA
  • h1
    ”Tillsammans kan vi hitta system och lösa problem”
  • h1
    ”Vi ska stötta yngre kolleger och finnas som resurser”
  • h1
    Ambassadörsprogram
  • h1
    Kalendarium
  • h1
    Youtube
  • div
    En arbetsbyxa för gravida har blivit en storsäljare för Operose. Johanna Söderström, företagets grundare, gläds Ã¥t bÃ¥de framgÃ¥ngarna och konkurrensen som hennes produkter har fÃ¥tt. – De stora företagen börjar förstÃ¥ att de mÃ¥ste ta tag i det här, säger hon.Under hösten har BlÃ¥kläder drivit en kampanj för sin damkollektion. Med kvinnliga hantverkare som testpanel, bÃ¥de av befintligt och planerat utbud, har företaget velat fÃ¥ hjälp att skapa arbetskläder för alla. Samtidigt har flera konkurrenter, som Fristads Kansas och L Brador, egna kollektioner riktade mot kvinnor.– Vi ser i dag en tydlig utveckling i branschen där allt fler kvinnor väljer att arbeta som hantverkare, säger produktutvecklaren Rose-Marie Näsström till BlÃ¥kläders hemsida. Vi arbetar ständigt med att bredda sortimentet i samtliga arbetsgrupper och för kvinnor vÃ¥gar jag pÃ¥stÃ¥ att vi i nuläget enbart befinner oss i startgropen. Samtidigt är vi väldigt mÃ¥na om att inte stressa fram nya produkter. När en nyhet lanseras ska den vara genomarbetad, utvärderad och uppfylla samtliga krav som förväntas pÃ¥ den, vilket kan ta tid. â€Mitt skäl att börja göra det här var ett genuint intresse för att ändra förutsättningarna för kvinnor som vill jobba inom mansdominerade yrken”, säger Johanna Söderström, grundare av Operose. Foto: Jessica Söderström Johanna Söderström har i tre Ã¥r drivit företaget Operose, specialiserat pÃ¥ arbetskläder för kvinnor. Hon tror att marknaden har vuxit av att mindre aktörer, som Operose och Elinord, har visat hur stort behovet är.– Det är lätt att tänka att det är nÃ¥got ytligt när det handlar om kläder, men det är en stor del av arbetsgivarsidan att erbjuda plagg som man känner sig bekväm i, säger Johanna Söderström. Det bidrar till en självkänsla och ett förtroende när man kommer till en arbetsplats. Man kan föreställa sig hur det vore om det var tvärtom, om det bara fanns damkläder i ett yrke där män skulle börja ta plats. DÃ¥ hade det skett en förändring mycket snabbare.Den mest uppmärksammade produkten frÃ¥n Operose är en gravidbyxa. Tack vare att ingen motsvarighet finns har den kunnat beställas även av bolag som haft avtal med andra leverantörer.– För oss som är en liten uppstickare och kommer frÃ¥n ett annat hÃ¥ll är det kanske lättare att vara nytänkande och använda nya material, säger Johanna Söderström. De andra har redan hÃ¥llit pÃ¥ ganska länge med sina herrkläder, som pÃ¥ nÃ¥got sätt speglar normen. De som har gjort försök att tänka kvinnligt har ofta tänkt pÃ¥ gullighetsfaktorn. DÃ¥ har det blivit glada färger eller rosor. Vi försöker tänka mer pÃ¥ funktion och behov.– Mitt skäl att börja göra det här var ett genuint intresse för att ändra förutsättningarna för kvinnor som vill jobba inom mansdominerade yrken, fortsätter hon. Det känns som om de större bolagen följer efter för att de mÃ¥ste, för att samhället har börjat efterfrÃ¥ga det. Jag kan tycka att det är kul, men jag är ocksÃ¥ stolt över att jag gör det här med hjärtat. FrÃ¥n början tänkte jag inte sÃ¥ mycket, jag bara gjorde, men ju mer jag är ute pÃ¥ arbetsplatser och fÃ¥r höra deras historier, desto viktigare känner jag att det blir. 
  • div
    Arbetsuppgiften lät spännande. Arbetsplatsen? Den rÃ¥kade ligga 700 mil bort. – Jag tänkte att jag väl lika gärna kunde Ã¥ka till Sankt Petersburg som till kontoret i Solna, säger Charlotte Jernbom om sitt beslut att bli strategisk rÃ¥dgivare i Ryssland.Charlotte Jernbom började jobba i Ryssland hösten 2013. De följande tre Ã¥ren var hon ansvarig för strategisk och organisatorisk utveckling. Hon coachade sitt bolags ledningsgrupp i Sankt Petersburg, med mÃ¥let att skapa ett mer lÃ¥ngsiktigt tänkande.– När jag kom dit sa jag att om jag kan fÃ¥ dem att planera till i morgon är det bra, säger Charlotte Jernbom. Det är lite överdrivet, men det ligger nÃ¥got i det. Vi driver en lÃ¥ngsiktig verksamhet, men i Ryssland är allt väldigt kortsiktigt. Jag har velat lära dem att se konsekvenser av beslut, att formulera vad som ska uppnÃ¥s och hur man ska arbeta längs vägen. Att inte bara ta saker som de kommer.När hon tillträdde tjänsten var den inom NCC Housing, där hon redan var anställd. När hon valde att lämna den i höstas hade bolaget övergÃ¥tt i Bonava.Det var uppdraget mer än platsen som gjorde jobbet intressant frÃ¥n början.– Det var inte sÃ¥ att jag sökte mig utomlands, men när det stod klart att den här rollen fanns i Ryssland tänkte jag: ”Varför inte? Jag kan lära mig mycket av det.” SÃ¥ jag hoppade pÃ¥ tjänsten, och det har jag inte Ã¥ngrat en sekund. Det är en rekommendation, att vÃ¥ga kasta sig ut. Det är väldigt, väldigt utvecklande för en själv. – Man mÃ¥ste ha ganska öppna ögon om man kommer till en annan kultur och förstÃ¥ att det är man själv som kommer till dem, men att man samtidigt kan tillföra nÃ¥got. Och man fÃ¥r perspektiv pÃ¥ Sverige, som man kan ta med sig tillbaka. Jag har blivit mycket mer ödmjuk inför kulturskillnader och insett att det finns orsaker till beteenden och olika sätt att göra saker. Det finns alltid en bakgrund, som man inte alltid förstÃ¥r. â€I Sverige är vi väldigt trygghetssökande och faktiskt inte sÃ¥ bra pÃ¥ att hantera förändringar. Det är en stor styrka i den ryska verksamheten, att ingenting är omöjligt”, säger Charlotte Jernbom, som under tre Ã¥r har arbetat i Ryssland.  Charlotte Jernbom har veckopendlat till Sankt Petersburg, lärt sig ryska efter hand och arbetat i Finland parallellt under hälften av de tre Ã¥ren. Hon beskriver omställningen frÃ¥n Sverige som mindre än man kan tro.– En skillnad som har pÃ¥verkat arbetet är behovet av förtroende. Den ryska kulturen är inte förtroendebaserad. I mitt jobb mÃ¥ste jag komma nära människor och fÃ¥ deras tillit för att kunna pÃ¥verka dem. Det lade jag väldigt mycket tid pÃ¥ i början. Jag visade att jag fanns där och att vi gjorde det här tillsammans. Att jag var där för organisationens bästa och inget annat.Inom produktionen bestod personalen enbart av män. Bland tjänstemännen fanns en högre – men oavsiktlig – jämställdhet:– Där jag jobbade var det en ickefrÃ¥ga om man var en kvinna eller man, utan det handlade bara om kompetens. Det finns mÃ¥nga kvinnor pÃ¥ höga positioner i Ryssland. Det är inte ett ämne som är uppe pÃ¥ bordet som det är i Sverige. Och jag upplevde aldrig att jag blev särbehandlad pÃ¥ grund av mitt kön.Charlotte Jernboms projekt i Ryssland bestod av bostadsbyggen. Ett genomsnittligt projekt kunde innehÃ¥lla 1 000 lägenheter. Hon beskriver en arbetsstruktur med tydlig hierarki, med bÃ¥de för- och nackdelar:– I Sverige är vi vana vid att folk tar mycket individuellt ansvar. I Ryssland är det inbyggt i kulturen att det är nÃ¥gon annan som ska göra saker. Där mÃ¥ste man jobba med att motivera, involvera och förklara varför man vill att nÃ¥gon ska uträtta nÃ¥got. – Att de inte planerar lÃ¥ngt i förväg innebär samtidigt en väldigt hög grad av aktivitet och förändringsvana: ”Okej, nu hände det här, dÃ¥ anpassar vi oss efter det och gör sÃ¥ här.” Det är vanligt i byggbranschen att det händer mycket oförutsett, men i Ryssland är det utpräglat. I Sverige är vi väldigt trygghetssökande och faktiskt inte sÃ¥ snabba eller bra pÃ¥ att hantera förändringar. Det är en stor styrka i den ryska verksamheten, att ingenting är omöjligt. Vill du ocksÃ¥ jobba utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du fÃ¥ tips och rÃ¥d pÃ¥ vägen. Del 3 av artikelserien publiceras pÃ¥ byggcheferna.se den 21 november. Del 1 kan du läsa här. 
  • div
    Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa pÃ¥ skolor, medverka pÃ¥ mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Det är jätteroligt att fÃ¥ en helhetssyn över branschen, säger ambassadören Jeanet Corvinius.Jeanet Corvinius är arbetschef pÃ¥ Peab i Stockholm. Hon är samtidigt ledamot i Byggchefernas styrelse och ordförande i avdelning Öst. I vÃ¥ras utsÃ¥gs hon till en av Sveriges framtida kvinnliga chefer i Ledarnas Ã¥rliga ranking.Ambassadör har hon varit sedan 2011, delvis för att ge vägledning i nÃ¥got hon själv saknade som student:– När jag gick pÃ¥ KTH hade jag ingen aning om vilka tjänster som faktiskt fanns när man kom ut, säger hon. Den frÃ¥gan är nog sÃ¥ viktig. Att försöka visa hur mycket roligt som finns. Det är ocksÃ¥ bra att redan i skolan börja tänka pÃ¥ hur värdefullt det är att knyta an till nätverk. De som studerar mot byggbranschen kommer pÃ¥ ett eller annat sätt att jobba med varandra senare i arbetslivet.Ditt mÃ¥l med ambassadörsprogrammet är att bidra till ett mjukare och trevligare klimat mellan parterna. Varför?– Det gör en jätteskillnad, bÃ¥de ekonomiskt och arbetsmiljömässigt, om man verkligen kör tillsammans eller inte. Man mÃ¥ste ärligt skapa en tillit om man vill fÃ¥ till ett bra projekt. Man fÃ¥r absolut inte dra alla över en kam, men det finns mÃ¥nga projekt där det inte funkar. Det handlar inte om att man mÃ¥ste vara bästa kompisar, utan om att lita pÃ¥ att alla gör sina jobb riktigt bra. Ett bra samarbete gör stor skillnad pÃ¥ sista raden för samtliga inblandande, det vet alla vi som varit med i ett sÃ¥dant projekt. Dessutom är det jättekul!Varför bör studenter söka sig till byggbranschen?– Utan att kunna alla andra branscher är jag övertygad om att det här är en av de roligaste. Det finns sÃ¥ otroligt mÃ¥nga olika roller och utmaningar. Det ena projektet är inte det andra likt. Om du trivs bra med att dina uppgifter är desamma varje dag, dÃ¥ finns specialistroller där du kan ha det sÃ¥. Om du vill ha en bredd och kunna följa projekt frÃ¥n start till slut, dÃ¥ finns roller för det. Sedan finns ett helt spektrum däremellan. Byggprojekt är ocksÃ¥ nÃ¥got som är varaktigt över tid. Man blir varm i hjärtat varje gÃ¥ng man passerar ett gammalt projekt. Det är en väldigt konkret bransch. Vill du ocksÃ¥ bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg pÃ¥ 08-598 990 24 eller anmäl intresse via [email protected]. 
  • div
    För Ã¥ttonde gÃ¥ngen ska Byggcheferna och Byggvärlden utse Årets Byggchef. Vem tycker du förtjänar titeln? Passa pÃ¥ att nominera din kandidat – senast den 31 januari – till [email protected]. – Jag fick otroligt mycket uppmärksamhet efter utmärkelsen, säger fjolÃ¥rets vinnare Jens Andreasson.Årets Byggchef har utsetts av Byggcheferna och tidningen Byggvärlden sedan 2010. Priset gÃ¥r till en duktig och uppskattad ledare, i syfte att höja statusen pÃ¥ byggchefsjobbet. Lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande – bÃ¥de internt och externt – är nÃ¥gra kriterier som juryn bedömer.Jens Andreasson, som utsÃ¥gs till Årets Byggchef 2016, upplever att utmärkelsen har betytt mycket:– Tävlingen skapar mycket uppmärksamhet i branschen, säger han. Jag fick kommentarer frÃ¥n beställare, kunder och andra i branschen som hade läst artiklar om mig, och jag har fÃ¥tt mÃ¥nga gratulationer under Ã¥ret. Det är jättekul! Jens Andreasson utsÃ¥gs till Årets Byggchef 2016. Foto: Anette Jansson-Bougt SÅ HÄR NOMINERAR DUMejla din kandidat till [email protected], senast den 31 januari 2017. Vinnaren ska vara en chef som är skicklig pÃ¥ att driva en byggprocess, för sÃ¥väl kunder som det egna företaget och medarbetarna. När juryn bedömer kandidaterna utgÃ¥r den ifrÃ¥n fem kriterier. Vi vill därför att du skriver nÃ¥gra rader om den person du nominerar under varje rubrik av dessa fem:Lönsamhet Kundreaktioner Etiskt agerande (externt och internt) Ledarskap FörnyelseAnge även den nominerades namn, företag, position och telefonnummer. Skriv ocksÃ¥ nÃ¥gra rader om personens bakgrund. Komplettera med kontaktuppgifter till personer som juryn kan kontakta för att fÃ¥ ytterligare information, gärna nÃ¥gon chef, en kollega och en kund. Vi vill även ha namn och telefonnummer till dig som nominerar. TIDIGARE VINNARE2010: Konstantin Spinos (arbetsledare, Veidekke) 2011: Magnus Rudén (projektchef, AF Bygg) 2012: Sofia Edoff (produktionschef, NCC) 2013: Helena Söderberg (projektchef, Züblin Scandinavia) 2014: Henrik Bratt (affärsomrÃ¥deschef, Erlandsson Bygg) 2015: Eva Torberger (distriktschef, Skanska) 2016: Jens Andreasson (arbetschef, Svevia) JURYNLars Bergqvist (ordförande, Byggcheferna) Åsa Söderström Jerring (styrelseproffs i JM, ELU Konsult och Vattenfall, har tidigare haft ledande befattningar i bland annat NCC och Sweco) MÃ¥rten Lindström (egen verksamhet med erfarenhet frÃ¥n flera stora konsult- och byggföretag) Liselott Fröstad (advokat inom bland annat entreprenad- och konsulträtt och offentlig upphandling pÃ¥ Andersson Gustafsson AdvokatbyrÃ¥) Mikael Sagström (ansvarig utgivare, Byggvärlden)  Läs mer om utmärkelsen pÃ¥ Byggvärldens hemsida. 
  • div
    Under ett Ã¥r var Jonas Toller design manager i Florida. En upplevelse som pendlade mellan glädje, frustration och arbetsro. – Jag fick mycket större spinoffeffekter ett par Ã¥r efter mitt utlandsjobb än jag hade räknat med, säger han.Inom Skanska finns ett utbytesprogram, Skanska Unlimited, för tjänstemän som varit anställda i minst tvÃ¥ Ã¥r. Där ges en chans att jobba utomlands under tre till sex mÃ¥nader.Det var en förlaga till det som Jonas Toller – i dag projektchef pÃ¥ samma företag – deltog i för nio Ã¥r sedan. Ett förslag om tätare samarbete med USA hade lett till en intresseförfrÃ¥gan pÃ¥ Skanskas intranät. Jonas Toller svarade, valdes och erbjöds ett Ã¥r i Florida.– Skanska i USA hade tagit ett sjukhusprojekt pÃ¥ totalentreprenad, berättar han. Det var första gÃ¥ngen de skulle göra nÃ¥got sÃ¥dant i Florida. DÃ¥ hade jag jobbat med projektering och totalentreprenad i tio Ã¥r i Sverige. Det blev väldigt bra, tajmingen var perfekt. Konsultgruppen hade träffats tre gÃ¥nger när jag kom och när jag Ã¥kte hem hade vi nästan färdiga bygghandlingar.Sjukhuset som skulle byggas var Moffitt Cancer Center i Tampa. Jonas Toller fick titeln design manager, eller projekteringsledare, och blev en länk mellan beställaren, konsultgruppen och Skanska.– Under första kvartalet var allt väldigt intressant och nytt. Under andra kvartalet var jag ganska frustrerad, för dÃ¥ kunde jag inte riktigt jobba som jag ville. Jag hade tio Ã¥rs arbetslivserfarenhet, men blev tvungen att fÃ¥ mycket instruktioner frÃ¥n folk runt omkring för att genomföra saker som jag egentligen kunde ha gjort själv. Det hade att göra med att jag inte kunde deras datasystem och sÃ¥dana saker. Under sista halvÃ¥ret kom jag in i rutinerna. Det var väldigt bra att det var ett ettÃ¥rsprogram. Hade jag Ã¥kt hem efter sex mÃ¥nader skulle jag inte alls ha varit lika positiv till det som jag är i dag. Jonas Toller jobbade under ett Ã¥r som design manager i Florida. ”När jag var där tyckte jag inte att det gav mig jättemycket, men med perspektiv kan jag se att jag lärde mig en hel del”, säger han. Under utbytet bodde Jonas Toller i Saint Petersburg, tillsammans med sin sambo, och pendlade en halvtimme till jobbet. När det var över fick han en förfrÃ¥gan om att stanna, men valde av praktiska skäl att Ã¥ka hem.– När jag började pÃ¥ Skanska 1997 hade jag trott att det skulle innebära mer internationella kontakter än det blev. När möjligheten att jobba utomlands dök upp var valet ganska självklart. Jag hade tagit ett sabbatsÃ¥r mellan tvÃ¥an och trean pÃ¥ KTH för att plugga pÃ¥ ett community college i USA. Jag ville ha det här jobbet för att fÃ¥ lite äventyr, komma tillbaka till USA och lära mig nÃ¥got nytt.FörmÃ¥gan att gÃ¥ kundernas krav till mötes upplevde han som större än i Sverige.– Om de fick en förfrÃ¥gan med önskemÃ¥l om när nÃ¥got skulle vara klart försökte de pussla med skift för att fÃ¥ ihop det. I Sverige staplar vi bitar pÃ¥ varandra och bestämmer när det blir klart. Men det är pÃ¥ gott och ont, för om man tittar pÃ¥ säkerheten har vi en hög lägstanivÃ¥ i Sverige. Där var det inte riktigt sÃ¥. I vÃ¥rt sjukhusprojekt var de verkligen pÃ¥ tÃ¥rna och hade superfokus, men om det byggdes en skola ute pÃ¥ en Ã¥ker pÃ¥ landsbygden kunde det vara bÃ¥de hej och hÃ¥. – De hade ocksÃ¥ en lite annorlunda syn på billig arbetskraft. Folk stod och handjagade med spade. Det var väldigt varmt och i bästa fall hade de ett tak att sitta under för att käka. Det upplägg som vi har i Sverige, med byggbodar och duschar, fanns inte pÃ¥ kartan. Det var inte lika välorganiserat.Ett par Ã¥r efter hemkomsten blev Jonas Toller involverad i ett annat sjukhusprojekt: byggnationen av Nya Karolinska Solna. Det tackar han delvis Ã¥ret i USA för.– När jag var där tyckte jag inte att det gav mig jättemycket, men med perspektiv kan jag se att jag lärde mig en hel del. Det är väldigt lätt, framför allt pÃ¥ storföretag, att använda gamla mallar och rutiner där man gör som man alltid har gjort. När jag jobbade utomlands lärde jag mig att man kan komma fram till ett slutresultat pÃ¥ mÃ¥nga olika sätt. Det var väldigt nyttigt. Vill du ocksÃ¥ jobba utomlands? Som medlem i Byggcheferna kan du fÃ¥ tips och rÃ¥d pÃ¥ vägen. Del 2 av artikelserien publiceras pÃ¥ byggcheferna.se den 14 november. 
  • div
    Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa pÃ¥ skolor, medverka pÃ¥ mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Allt blir sÃ¥ mycket lättare när man hjälps Ã¥t, säger ambassadören Anders Hinn. Anders Hinns titel är affärschef Bostad för Wästbygg i region Syd. Han har tidigare varit bygg- och projektledare, arbetsledare eller platschef pÃ¥ flera byggföretag. Att byggbranschen har blivit hans arbetsfält är delvis ett farsarv:– I tonÃ¥ren sommarjobbade jag pÃ¥ den byggfirma där min pappa var anställd, säger Anders Hinn. Jag fick göra allt frÃ¥n att montera handtag och sopa trappor till att gipsa och verkligen bygga. Jag har fÃ¥tt gÃ¥ hela vägen. – Dels tycker jag om att snickra och hÃ¥lla pÃ¥. Dels gillar jag teknik och att skapa nÃ¥got bestÃ¥ende, om det sÃ¥ handlar om en koja i skogen, Lego eller en hel fastighet. Det ska vara nÃ¥got som man efterÃ¥t kan se i 3D och tänka ”detta har jag varit med och gjort”. Ju större skala det är i, desto roligare är det och desto längre tid finns det kvar innan det rivs eller byggs om.Varför är du ambassadör?– Jag vill samverka i branschen. Allt blir sÃ¥ mycket lättare när man hjälps Ã¥t. Det är ocksÃ¥ viktigt att behÃ¥lla medarbetarna. När jag föreläser pÃ¥ utbildningar vill jag ge studenterna nÃ¥gon sorts motivation bortanför faktakunskapen och berätta om bÃ¥de bra och dÃ¥liga saker: ”Det är sÃ¥ här ert arbetsliv kan komma att se ut. Ni kommer hela tiden att utvecklas. Den ena dagen är inte den andra lik. Det är en bransch som inte sätter dina gränser, utan om du vill bli nÃ¥got kan du bli det. Det är du själv som spänner bÃ¥gen.”En frÃ¥ga som du brinner för är förnyelse i byggbranschen. Varför?– Vi stÃ¥r inför en grym rekryteringsboom. Marknaden är superhet och efterfrÃ¥gan pÃ¥ arbetskraft är jättestor, men det finns inte tillräckligt mÃ¥nga kandidater. DÃ¥ gäller det att tänka nytt och smart. Hur kan man rekrytera frÃ¥n andra segment och andra yrkesroller? Hur kan vi bygga smart och hÃ¥llbart, sÃ¥väl personalmässigt som kund- och miljömässigt? Man fÃ¥r inte bränna ut sig själv eller sina medarbetare. Det är därför AFS:arna finns. DÃ¥ gäller det att växa kontrollerat.Hur kan Byggcheferna bidra till det?– Genom att investera i kandidater pÃ¥ lÃ¥ng sikt. Att gÃ¥ in bland lägre Ã¥ldrar och informera om branschen. Ju tidigare man kan locka personer till att läsa bygg, desto bättre underbyggnad fÃ¥r man. Det är även viktigt att fÃ¥ med sig nyanlända. Man mÃ¥ste tänka utanför boxen och riva de murar som kan hejda människor. Göra sÃ¥ att alla tänker tillsammans. Vi är en intresseorganisation som ska se till medlemmarnas och företagarnas bästa, men allt ska vara till gagn för branschen som helhet. Genom att hjälpas Ã¥t kan vi hitta system och lösa problem.Varför är det viktigt att vara medlem i Byggcheferna?– Framför allt för nätverkets skull. Byggcheferna är med i Ledarna och i Ledarna finns en trygghet. I allt frÃ¥n gratis kurser till stöd och support samt de nätverk som finns där. Det finns andra som kan föra ens talan om man själv inte vill. När man behöver kunskap eller rÃ¥d finns alltid nÃ¥gon att vända sig till, oavsett om det handlar om juridik, lön eller vidareutveckling. Man kan alltid fÃ¥ svar pÃ¥ sina frÃ¥gor. Vill du ocksÃ¥ bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg pÃ¥ 08-598 990 24 eller anmäl intresse via [email protected]. 
  • div
    Byggchefernas ambassadörer gör ett viktigt jobb för branschen. Genom att föreläsa pÃ¥ skolor, medverka pÃ¥ mässor och möta framtida kolleger är de representanter för hela byggsektorn. – Det är en mentorroll som ger mycket tillbaka, säger ambassadören Stefan Henriksson. Stefan Henriksson är projektledare pÃ¥ WSP i Växjö. Han har tidigare haft chefsroller inom Skanska, men inledde sitt yrkesliv som snickare pÃ¥ byggföretag.– Jag har gÃ¥tt hela vägen, säger han. Det är en bra erfarenhet, att veta hur alla led ser ut och hur de olika parterna resonerar.Varför är du ambassadör?– Jag upptäckte att mÃ¥nga unga kolleger fick dÃ¥liga avtal. Till exempel kan mindre företag utan personalavdelning ha svÃ¥rt att hinna med i avtalsutvecklingen. Ungdomarna blev jätteglada över att fÃ¥ jobb och tog anställning utan att kolla upp villkoren, om det över huvud taget fanns nÃ¥got annat avtal än en muntlig överenskommelse om lön. Där vill vi pusha för att Byggcheferna är ett bra bollplank. – Jag tycker att vi som har varit med i nÃ¥gra Ã¥r ska stötta vÃ¥ra yngre kolleger och finnas som resurser. Det är en win/win-situation, för jag lär mig fruktansvärt mycket av dem. Bland annat är det ett starkt fokus pÃ¥ digitalisering, som de yngre har med sig naturligt. Där har jag mycket att lära.Vad säger du till studenter som undrar varför de ska söka sig till byggbranschen?– Jag älskar projekten inom byggsvängen. Det finns en tydlig start, följt av en resa som kan se hur krokig ut som helst, och sedan finns ett tydligt slut där nÃ¥got konkret stÃ¥r färdigt. Under den tiden möter man otroligt mÃ¥nga härliga människor, som har ett enormt engagemang för att göra nÃ¥got bra för samhället. Den interaktionen mellan människor, den ger en känsla av att det inte finns nÃ¥gon hejd pÃ¥ vad vi kan skapa tillsammans.Vilka är branschens största utmaningar?– Den ena är bemanningsfrÃ¥gan. Det pratas om att vi ska bygga 700 000 lägenheter, men har vi resurser för att klara det? Där mÃ¥ste vi ta vara pÃ¥ de tjejer och nysvenskar som söker sig till branschen. Den andra är om de resurser som finns har tillräcklig kunskap? I dag finns ett energifokus som i sig inte är dÃ¥ligt, men samtidigt har jag en erfarenhet som sträcker sig tillbaka till 1970-talet. DÃ¥ tilläggsisolerade man hus utan att ha kontroll över fukten. Det gjorde att vi fick sjuka hus. Jag känner en oro över att det kan hända igen, om branschen tar in människor som utan kunskap förväntas bygga snabbt och energieffektivt. – Vi fÃ¥r inte tappa bort den erfarenhet och kunskap som vi har ärvt frÃ¥n 70- och 80-talet. Den mÃ¥ste finnas i alla led, frÃ¥n konsulterna som projekterar till hantverkarna som utför jobbet. Om man missar det nÃ¥gonstans längs vägen finns en risk att det blir fel för framtiden. Vill du ocksÃ¥ bli ambassadör? Kontakta Sofia Löfberg pÃ¥ 08-598 990 24 eller anmäl intresse via [email protected]. 
  • div
    Är du på väg från skolbänken till jobbet? Då vill vi gärna träffa dig!
  • div
    Bli medlem och få bland annat rådgivning i lönefrågor, kompetensutveckling, inkomstförsäkring, tidningen Byggvärlden, medlemskap i Ledarna.
  • div
    Det är viktigt att du som byggchef är trygg i ditt ledarskap och känner till branschen och dess förutsättningar. Då kan du genom din roll vara med och påverka branschens riktning i framtiden. Här hittar du information, råd och tips om hur du kan bli en ännu starkare ledare.
  • div
    Presskontakt: Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna, telefon 070-534 95 38
byggcheferna.se IP Information:
  • 1.
    Ip Address:
    31.216.35.44
  • 2.
    Country:
    Sweden
  • 3.
    Status Code:
    OK
  • 4.
    Region Name:
  • 5.
    City Name:
  • 6.
    Zip Code:
  • 7.
    Speed test:
    not available
byggcheferna.se Alexa Information:
  • 5 Websites linking to byggcheferna.se:
  • europa.eu
  • skanska.se
  • catweb.se
  • almedalsveckan.info
  • jobbdirekt.se
  • Websites related to byggcheferna.se:
  • Top Keywords from Search Engines:
  • arbetsmiljöplan, byggplatschef, antal bas-p pÃ¥ arbetsplats, ställningsbyggare lön, bas-p
Site Screenshots:
  • Screenshot created on

    This is a screenshot of byggcheferna.se, created on
    Click on thumb to enlarge the screenshot.

Google Ranking Screenshots:
  • Screenshot created on

    This is a Google Top 10 results' screenshot for keyword Byggcheferna created on .
    The position for keyword Byggcheferna is: 1
    Google Ranking Position checked from US (United States of America) Ip Address on .
    Click on thumb to enlarge the screenshot.

byggcheferna.se Alternatives:

  • gyggcheferna.se

    vyggcheferna.se

    fyggcheferna.se

  • nyggcheferna.se

    hyggcheferna.se

    b6ggcheferna.se

  • bhggcheferna.se

    btggcheferna.se

    b5ggcheferna.se

  • bgggcheferna.se

    buggcheferna.se

    b7ggcheferna.se

  • bjggcheferna.se

    bytgcheferna.se

    bybgcheferna.se

  • byfgcheferna.se

    byrgcheferna.se

    byvgcheferna.se

  • byhgcheferna.se

    byygcheferna.se

    byngcheferna.se

  • bygtcheferna.se

    bygbcheferna.se

    bygfcheferna.se

  • bygrcheferna.se

    bygvcheferna.se

    byghcheferna.se

  • bygycheferna.se

    bygncheferna.se

    byggdheferna.se

  • byggxheferna.se

    byggsheferna.se

    byggvheferna.se

  • byggfheferna.se

    byggcyeferna.se

    byggcneferna.se

  • byggcgeferna.se

    byggcteferna.se

    byggcbeferna.se

  • byggcjeferna.se

    byggcueferna.se

    byggcmeferna.se

  • byggch3ferna.se

    byggchdferna.se

    byggchwferna.se

  • byggch2ferna.se

    byggchsferna.se

    byggchrferna.se

  • byggch4ferna.se

    byggchfferna.se

    byggchererna.se

  • byggcheverna.se

    byggchederna.se

    byggcheeerna.se

  • byggchecerna.se

    byggchegerna.se

    byggcheterna.se

  • byggcheberna.se

    byggchef3rna.se

    byggchefdrna.se

  • byggchefwrna.se

    byggchef2rna.se

    byggchefsrna.se

  • byggchefrrna.se

    byggchef4rna.se

    byggcheffrna.se

  • byggchefe4na.se

    byggchefefna.se

    byggchefeena.se

  • byggchefe3na.se

    byggchefedna.se

    byggchefetna.se

  • byggchefe5na.se

    byggchefegna.se

    byggcheferha.se

  • byggcheferba.se

    byggcheferga.se

    byggcheferma.se

  • byggcheferja.se

    byggchefernq.se

    byggchefernz.se

  • byggcheferns.se

    byggchefernw.se

    byggchefernx.se

  • byggcheferna.we

    byggcheferna.xe

    byggcheferna.ae

  • byggcheferna.qe

    byggcheferna.ze

    byggcheferna.de

  • byggcheferna.ee

    byggcheferna.ce

    byggcheferna.s3

  • byggcheferna.sd

    byggcheferna.sw

    byggcheferna.s2

  • byggcheferna.ss

    byggcheferna.sr

    byggcheferna.s4

  • byggcheferna.sf

    byggcheferna.biz

    byggcheferna.org

  • byggcheferna.info

    byggcheferna.net

    byggcheferna.com

  • byggcheferna.us

    byggcheferna.in

    byggcheferna.co.uk

  • byggcheferna.au

    byggcheferna.ca

    byggkheferna.se

  • bygcheferna.se

Analyzed domains: